Nu kan man äntligen börja andas ut och se framåt igen. Det har varit en lång tid i oro och sorg och det har kännts tungt och otroligt jobbigt.
Lillebror är verkligen tillbaka till 100 % och mår super bra just nu, får inte hoppas på för mycket men det känns iaf som en oerhörd lättnad att det har blivit så mycket bättre.
Begravningen av Algot i onsdags var hur fin som helst. Det kändes väldigt skönt att han fick en fin och värdig begravning. Nu får han vila i frid med utsikt över vackra Unden.
Nu hoppas jag verkligen det dröjer länge innan jag besöker en begravning igen, två på ett år är på tok för mycket. Min farbror begravdes ju tidigare i år.
Nu är jag iaf ledig hela veckan förutom en körlektion så nu ska jag försöka ta tag i huset, det känns helt galet att man knappt har varit hemma på tre veckor. Ligger sjukt efter med hur mycket som helst känns det som.
Ahh dags o sova kanske?
Kram Tessan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar